Olika!

I söndags var jag och Mattias på utflykt med hans föräldrar

Vi åkte till Falköping, till ostbutiken, tittade på tranor på vägen, åt söndagsmiddag och gick på loppis

En trevlig dag

Men det som i efterhand slog mig

är den där olikheten mellan två länder och två familjer

som hela tiden gör sig påmind

För under hela denna dag, och under hela bilresan var det aldrig tyst

Inte en enda sekund gick utan att något samtal var igång

och pratades det inte med varann så kan man ju alltid prata med sig själv

Hade vi gjort samma resa med mina föräldrar hade det varit tyst i den där bilen

Och jag minns en promenad jag och Mattias gick i början av vårt förhållande

Som gör våra länders och familjers skillnader så tydligt

Vi närmade oss danskarnas sommarhus och hörde en bit ifrån att de anlänt och var ute på gården

Min starkaste instinkt slog till direkt och jag sa

"Kom, vi vänder, skynda, innan de hör oss, så slipper vi prata med dem!"

Men Mattias hörde aldrig det för han hade redan stövlat iväg i full fart med ett stort leende på läpparna för att hälsa och prata bort en stund med dem!

Hur länge jag än bor här, om det så går ett liv ihop med Mattias

kommer vi alltid ha kommit från två olika familjer

från två olika länder

Vara olika i grunden

Och det finns inget negativt med det

Bara ett glatt konstaterande

att så är det!