Jul och minnen av en sedan länge försvunnen tid

Julen lockar fram barnet inom en, och vem skulle inte vara glad över att få sitta i tomtens knä och få paket :)

Jag är väldigt glad över vara där jag är i livet idag, nöjd, lugn och trygg

Men när jag återvänder till min barndomsstad och staden där jag tillbringade två högskole år i, trillar minnena ner som betong block i huvudet på mig. Jag har ingen chans att komma undan dem.

Förra gången jag var här kändes det som att tiden stått still och inget var förändrat, den här gången känns det som att tiden har rusat iväg och sprungit ifrån mig, långt...

Nya gator, rivna hus, nya rondeller, skolar ombyggda till dagis...

Det kanske inte är konstigt man blir lite vemodig trots allt. Internatet där jag har tillbringat så många fester är rivet. Sängarna jag sov i med olika killar är slängda, de där köksborden vi satt runt och drack sprit är krossade, de där toaletterna vi skrattade i finns inte längre kvar. Skolsalarna som jag startade mina högskolestudier i är ombyggda till dagis. Där jag satt och lyssnade på mina första tråkiga lärare springer de nu barn. Matsalen där jag satt med mina nya vänner är ombyggd för småbarn, inte vilda ungdomar som planerar onsdagens fest. Gator där jag en gång gick med vänner, ensam, med pojkvänner, är omplanerade, rivna och uppbyggda med nya stenar. Mina fotspår finns inte längre kvar. I lägenheter där jag bott hänger främmande gardiner. Blommar jag inte känner igen i fönstren och namn som inte ens liknar mitt på dörren..

Min lägenhet, min gata, mitt hav, min skola
Men ingenting är mitt längre, tiden har sprungit ifrån mig

Det är med både lättnad och vemod som jag återigen beger mig mot framtiden, framtiden som faktist är min...

Och om någon undrar så, en sådan här hund hade jag kunnat tänka mig att skaffa :) Min brors "lilla" Ina

//Marie

Jul

Dags att imorgon ta båten till mitt innersta hem

Jag längtar

Även om jag redan saknar mina katter som fick åka till Jonke redan ikväll...

Jul, jul, strålande jul...

//Marie

Jag tror jag är vuxen faktist

Ibland önskar jag att jag var liten igen
Sådär riktigt liten så man kunde skrika och gråta när något gick fel eller gjorde ont. Sädår liten då man kunde krypa upp i mammas famn och glömma världen. Sädår liten när det ändå man bekymrade sig över var om man skulle leka inne eller ute, ensam eller med grannens pojke.
Ibland önskar jag att jag var liten igen
Sådär mellan liten, då man gick i grundskolan. Man visste vad man måste göra, för grundskolan kan man inte välja bort. Sådär mellan liten då man bekymrade sig över läxor och om de fortfarande var okej att leka med ponnyn.

Idag gick jag in på biblitoteket i stan, och på vägen in möttes jag av en lukt som nästan knäade mig, som tog mig många år tillbaks i tiden

Och plötsligt insåg jag att jag är så himla glad över att vara vuxen, över att ha val att göra, över att kunna bestämma över mitt eget liv...

Lukten tog mig tillbaka till idrottshallen där idrottslektionerna var belägna i grundskolan. Platsen där man blev tvingad att stå i rad och bli vald till sist i alla lagsporter. Och allting annat man blev tvingad till under den där tiden. Hålla föredrag på finska framför en fullsatt klass, papper som klistrades fast i händerna och stammande ord som föll platt, en fnissning här och var. Raster då man stod ensam i ett hörn, osynlig för att man helt enkelt inte fanns.

Och när jag kom ut igen, andades jag tungt och log. Jag är så glad att jag är vuxen idag!


//Marie

Resor bort

Alla prata om sina utlandsresor nu, alla som ska bort över jul och nyår. En vecka, två veckor, tre veckor ska de vara långt borta någonstans och njuta av sol och bad.
De packar ner badkläder, lätta sommarkläder, solglasögon. Och de pratar gärna om det, berättar hur varmt det är där borta, vad de ska göra, hur mycket de ska dricka, hur underbart det ska bli...

Man ler lite överseende, visst de får säkert kul...

Jag ska också åka utomlands över jul
Till södern...

Men jag tvivlar på att jag behöver badkläder, inga sommarkläder och allra minst några solglasögon. Nej, jag packar ner varma tröjor, sockor, regnkläder kan va bra att ha, och varma mössor för vinden brukar vara stark.

När de andra ska åka till ett vamt ställe långt söderut ska jag åka till södern...
...i Finland

En plats som den bästa av sommardagar nog nästan kan vara lika bra som Spanien med sina långa sandstränder, sitt klara havsvatten, sin natur... Om vintern är det mest dött, regnit och kallt...
Men där finns något annat, något jag aldrig skulle byta mot en resa någon annanstans

När de säger att de ska åka utomlands ler jag bara och säger att det ska jag också, och det är ni som ska vara avundsjuka på mig, för Finland är klart bäst ;)

Tack och hej!
//Marie

Hemligheter

Hemligheter som gnager
Hemligheter som äter upp mig
Hemligheter som befriar mig

Hemligheten jag hatar
Hemligheten jag älskar

Livet är en hemlighet

Jag red Telly längs vägen idag och det var snö, snö precis överallt. Vi skritta långsamt fram och njöt av flingorna som föll över oss. Och allting var så tyst, så tyst. Hennes hovslag försvann och den ända jag kunde höra var hennes lugna andetag. Jag kunde inte ens höra när de plötsligt hade kört upp en bil precis bakom oss. Märkte den först när jag såg den i ögonvrån. Alla ljud försvann, in i allt det vita, allt det tjocka vita som täckte hela världen...

Jag försvinner

Bland hemligheter...




//Marie

Utmärkelse

Jag har fått en utmärkelse av http://www.magdasv.blogspot.com/

Det fanns några regler men min dator/internet lyder mig inte ikväll så jag kan tyvärr inte rikitgt följa dem...

Men tack för utmärkelsen, den värmde Magda :) Love u!

Och skulle jag gett den vidare, som det var meningen, skulle jag gett den till http://lillhansson.blogspot.com/ För du e grym Sanna :)


//Marie

Buskatter

Bilder på mina små buskatter har blivit efterlysta så här kommer de :)

Kanske inte den vackraste av granar här i världen men den har ljus och den doftar rätt, och Leja får lite balansövning :)

Glitter måste vara det roligaste i världen tycker Linus :)

Är hon inte vacker så säg :)




//Marie

Två verkligheter

Höhö, en helg i Göteborg blir då aldrig tråkig...
Höhö, en helg med Magda och Elin blir då aldrig tråkig...

Ibland e de så gött att lämna djuren och landet och ta sig in till den stora staden vid havet. Det är så skönt att lämna alla vardagliga plikter och för en gångs skull bli alldels hel och lugn. Det känns lite som att man lämnar verkligheten och tar sig in till drömmarna och där man får ta hennes hand och bli hel... Jag vill inte åka därifrån när jag väl är där, även när jag vet attt djuren står och väntar på mig. Men de e svårt att slita sig från det där diffusa som bara finns runt henne. Som bara finns när man får träffa goa vänner och vara både allvarlig och helt galen på samma gång. När man kan gråta för att i nästa stund skratta så man får ont i magen. Ja, det är svårt att slita sig därifrån...

Höhö, men vardagen går an den oxå
Höhö, och det är mysigt när hästarna gnäggar när de får se mig igen, fåren bräker och katterna försöker hoppa upp i min famn

Att man får vara så lycklig ändå att man får ha båda dessa verkligheter...



//Marie

Minns ni?

Minns ni
när julkalendern Pettson och Findus, tomtemaskinen, gick på tv?
Jag ser om den i år och myser med en nostalgisk känsla inom mig...

Minns ni
när man var tre år och kunde krypa upp i mammas famn när världen skrämde?
Jag somnar med gosedjuren tätt i år och försöker gömma mig för allt skrämmande...

Minns ni
när man var 7 år och började skolan med ett lyckligt leende?
Jag sliter med en dammsugare varje kväll i år och åker hem i snöstom om nättern...

Minns ni
när man var 12 år och började på ridskolan?
Jag mockar skit och bär vatten och ensilage till mina två egna hästar i år...

Minns ni
när man var 17 år och fick sin första kyss?
I år är jag förvirrad...

Minns ni
när vi blev vuxna?
Jag har glömt det...


//Marie