måndag 27 oktober 2008

Vatten...

Vattnet stiger och sjunker under hästens hovar. Vi lämnar djupa spår efter oss som snabbt fylls med vatten. Hästen kämpar för att att ta sig fram, ibland når vattnet endå upp till dess knän. Jag håller försiktigt de våta tyglarna och styr honom rakt framåt. Jag suckar och tittar upp mot den allt mer mörka, hotfulla himlen. Mina tårar blandas med vattnet som faller där uppifrån. Mina tankar faller inne i mitt huvud likt fort som regnet forsar ner. De virvlar till där inne och jag skakar på huvudet för att få dem att försvinna. Men de stannar kvar, tvingar mig att se bilder spelas upp, om och om igen. Vägen framför oss breddar sig och blir fastare. Gruset kommer igenom vattnet och hovslagen blir fastare, han ökar steget nu när han utan hinder kan ta sig framåt. Jag kortar tyglarna, de glider i mina händer. Bakom oss öppnar sig molnen och solen tittar ner på oss en kort stund, alla vattendroppar i hans man glittrar som tusen diamanter och jag bländas en kort stund av skönheten runt mig. Sedan lyses himlen upp av blixt, solen försvinner och åskan bullrar. Han stegrar sig och jag lutar mig framåt och sedan är han iväg. Mitt grepp om tyglarna håller inte och även om jag kunnat hålla kvar händerna hade jag aldrig fått stopp på honom just i denna stund. Jag greppar tag om alla hans diamanter i manen och låter mig flyga med i en virvlande dans med döden i hälarna. Och för en sekund kan jag glömma alla tankar som far runt i mitt huvud. För en sekund är jag blind. Jag låter mig svepas med, av farten och makten i hans muskler och steg. Skogen tornar upp sig framför oss och vägen övergår i en liten stig in bland träden. Jag lyckas få tag i tyglarna igen och han frustar till, stannar upp och vi travar in i skogen igen. När han lugnat sig släpper jag tyglarna igen och hoppas för en stund att vi kanske har sprungit ifrån mina tankar. Men de är nästintill lika snabba som hästen, för bara efter ett par lugna steg har de kommit ifatt oss, och jag inser att jag aldrig någonsin kommer bli av med dem, bilderna som finns i mitt huvud just nu...


//Marie

onsdag 22 oktober 2008

Lista

Magda informerade mig om att listor är till för att stjälas så här kommer min :)


Höger- eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Förvirrad som tusan
Är det nåt du absolut inte äter: Aa, det mesta, jag är väldigt kräsen :)
Kläder just nu: Glimåkra myskläder
Musik just nu: Tystnaden och katternas tassande
Vad sa du senast: Hejdå, vi ses imorn
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: I framtiden
Längd och vikt: 165 och okänd vikt
Hur många kuddar sover du med: 2 stycken
Favoritväder: En iskall men solig höstdag
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Min dagbok, en penna och Magda, för då hade det aldrig blivit tråkigt :)
Spelar du nåt instrument: Nix, kan inte ens vissla
Morgon- eller nattmänniska: Nattmänniska nuförtiden
Sparare eller slösare: Sparare skulle jag tro
Vem är viktigast för dig: Hmm, Mamma kanske...
Bästa film: "Finns du" av Marie Henriksson, Magda Svensson, Alva Svenneberg, Christo och Benjy. (Se den) :) (okej jag härmar Magda och håller med :))
Tror du på liv på andra planeter: Ja, jag tror stenhårt på att det finns liv där ute någonstans, vi kan inte vara dom endå i universum
Kommer du ihåg din första kärlek: Ja, hur skulle man kunna glömma
Har du några homosexuella vänner: Ja, det har jag
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Jag tror det är möjligt men väldigt svårt
Hur många barn har du/vill du ha: Djurbebisar har jag ett halvt dussin och jag är helt klart nöjd med dem :)
Bio eller promenad: Promenad
Rädd för insekter? Nej inte rädd, då hade man inte kunnat bo på landet
Äckligaste insekten: Fästingar!
Bästa bok? Skitsvårt...
Vad vill du jobba som? Något med hästar, fast jag trivs bra på Rasta :)
Pizza eller hamburgare? Hamburgare
Stökigt eller välstädat? (ditt rum, hus, lägenhet m.m.) Litegrann av båda
Gungar du på stolen? Nej nej
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Ja, det är min stora dröm att få göra det en dag
Hur många syskon har du? 1 bror med fru och barn
Vad är du mest rädd för? Att någon som jag älskar ska dö
Är du rädd för blod? Nej
Saltar du på maten? Ibland
Gillar du att sjunga? NEJ, eller jo ensam i bilen gillar jag det
Vilket gymnasieprogram går/gick du och varför? Lantbruk, fast det var en yrkesskola och därför att jag älskar djur och lantbrukslivet
Anser du att du är stark? Ja
Brukar du sola? Bara på sommaren ute, och vid stekbordet på Rasta där Malin tycker jag får sån fin färg :P
Vad gör du om du får hicka? Dricker vatten
Röker du? Snusar du? NEJ!
Kaffe, te eller inget? Te

Det var allt för idag, tack och hej

//Marie

söndag 19 oktober 2008

Jag hatar farväl...

Jag hatar farväl
Även om de bara är tillfälliga
Så bara hatar jag att ta farväl

Idag är sån dag
En dag med ett farväl
Och jag kan verkligen inte fungera efter det
Jag kan inte ta tag i något
Jag kan inte sova
Inte röra mig
Inte andas

Och aldrig är tystnaden så jobbig som en sådan här dag
Aldrig ekar tystnaden så högt
Aldrig vilar den så tungt
Aldrig skriker den så högt
Jag kan bara inte stänga av tv´n
För om jag gör det flåsar tystnaden mig i nacken

Jag hatar farväl

Aldrig är ensamheten så nära som en sådan här dag
Aldrig sitter den så tätt intill mig
Och hånler mig rakt upp i ansiktet
Bara en sådan här dag svarar jag JA om ni frågar mig om jag är ensam
För just idag är jag det

Jag hatar farväl
Hatar att tårarna rinner
Hatar att det är två månader kvar till jul
Hatar att vi inte kan bo i samma land
Jag hatar farväl

Och endå vet jag att det går över
Imorgon kommer jag fungera igen
Imorgon kan jag röra mig
Imorgon kan jag andas
Imorgon kommer inte tystnaden att eka så himla mycket
Imorgon svarar jag åter nej när ni frågar mig om jag är ensam

Bara
Bara just idag




//Marie

torsdag 16 oktober 2008

Få se nu...

Hmm, få se...
Idag ska vi börja vårt nya liv
Inget godis :)

Hmm, få se...
Imorn kommer mamma och pappa hit
Det blir skoj

Hmm, få se...
Igår kom chefen tillbaks efter sin semester
Hon var på strålande humör

Hmm, få se...
Om en vecka kommer lönen
Den ser inte illa ut

Hmm, få se...
Snart är det Rasta fest
Jag tror det blir kul

Hmm, få se...
Till jul ska jag åka till Finland
Jag längtar

Hmm, få se...
Nästa sommar ska jag odla grönsaker
Mums

Hmm, få se...
Ikväll är det min diskkväll
Det är lite som att dansa en smutsig dans mot klockan



//Marie

måndag 13 oktober 2008

Snart dags att gå

Dimman rullar in
i stora sjok och sveper in allting i vitt
Jag vill inte riktigt gå ut än
så jag stannar kvar inne en stund till
i tankar

Det var en... omtumlande helg, en kul helg som alltid när man träffar de underbaraste tjejer. Och om det finns någon storstad som jag gillar så är det nog Göteborg. Den har något lite magiskt över sig.
Det blev fotboll, hmm inte den delen jag gillade bäst kanske :), vin, schlager på dansgolvet och en fruktansvärt skum efterfest :). Jag gillade nog dansgolvet bäst, rörelserna, ljuset, ljudet...
Bilfärden hem till landet igen ska vi inte tala om, jag försökte njuta av Brolles röst men mådde mest illa. Hemma igen blev de mys med djur, balvältning (tack Chrille och Jonke, nu är mitt liv mycket lättare :)) och till sist bonde söker fru reprisen.

Tack för en underbar helg tjejer, vi får göra om det snart :)

Dimman rullar in
i stora sjok och sveper in allting i vitt
Jag vill inte riktigt gå ut än
Men det är kallt inne och hästarna väntar på mig
Så det är dags att gå


//Marie

torsdag 9 oktober 2008

Just nu

Ibland,
Ibland när hästarna är riktigt fåniga
Ibland när fåren skriker högre än vanliga dagar
Ibland när katterna är överallt och riktigt busiga
tänker jag tanker som jag inte borde tänka, tankar jag inte ens vill tänka

Jag tänker på en lägenhet i stan
Jag tänker på den lägenheten i Ekenäs, i Finland som jag älskade så mycket en gång
Jag tänker på gator med tända lampor
Jag tänker på människor som anonyma rusar runt med sänkta huvud
Jag tänker på ett brummande trafikbrus

Och så skriver han orden " Ibland önskar jag att det var jag som satt där på din häst och levde det liv du lever..."

Och det tog verkligen tag i mig. Det finns andra som sagt ungefär samma ord men som jag nog inte tagit till mig som jag gjorde den här gången. Kanske var tidpunkten rätt just nu för att jag skulle lyssna, kanske var allt det andra så starkt som han skrev...

Jag är så ofta på väg, på väg framåt, på väg till det okända. Jag har så svårt att stanna upp och njuta. Men nu är det dags, att sluta rusa, sluta fundera, sluta planera...
Jag ska stanna
Andas, älska

Jag lever i min dröm, och jag gick ut idag och stod en stund och bara tittade och andades. Jag blundade och allt jag såg stannade kvar bakom mina ögon, fridfullheten, det gula huset, ett grästrå i vinden, hästhagen, tystnaden...

Jag vill vara just här, just nu, i denna stund



//Marie

söndag 5 oktober 2008

Jag som lovade mig själv...






Jag lovade mig själv att inte tänka på det

Att förtränga det och glömma det...


Men jag kunde inte det. Hela kvällen på jobbet tänkte jag, funderade på vem de träffade, exakt vad de gjorde, hur mycket de skrattade

I bilen hem plågade jag mig med låtar som sa något om året i mitt liv som betytt allra mest för mig

Väl hemma fortsatte jag att fundera ut exakt vad de gjorde, vad de pratade om, vem som log och vem som skrattade...


Och jag som hade lovat mig själv att inte tänka, utan bara acceptera det som det var...


Och så ringde hon till sist, och sa, vi har en låt till dig så du ska veta att vi tänker på dig.
Och hans röst svävade in genom telefonluren "you were wonderful tonight", och då trodde jag allt skulle brista...

Men jag tog mig vidare i den mörka natten, pratade bort några ord med Valter, fick sedan hemligt besök och till sist var jag ensam igen...


Stormen ven utanför fönstret hela natten, kanske för att berätta något för mig, men jag kunde mest tänka på en och samma sak...


Men på något sett måste jag åter se glädjen i små kattungar som somnar på min mage, hästars vackra gnäggningar när de ser mig, fårens stora kloka ögon, och jobbet, bara lilla Malin är där så är allt perfekt...


För även om jag hade varit med igår så kommer aldrig året i Glimåkra tillbaka, det är för evigt förlorat men endå så djupt fäst i mitt hjärta!


Jag hoppas ni hade en underbar kväll ni som var där!


//Marie