söndag 19 oktober 2008

Jag hatar farväl...

Jag hatar farväl
Även om de bara är tillfälliga
Så bara hatar jag att ta farväl

Idag är sån dag
En dag med ett farväl
Och jag kan verkligen inte fungera efter det
Jag kan inte ta tag i något
Jag kan inte sova
Inte röra mig
Inte andas

Och aldrig är tystnaden så jobbig som en sådan här dag
Aldrig ekar tystnaden så högt
Aldrig vilar den så tungt
Aldrig skriker den så högt
Jag kan bara inte stänga av tv´n
För om jag gör det flåsar tystnaden mig i nacken

Jag hatar farväl

Aldrig är ensamheten så nära som en sådan här dag
Aldrig sitter den så tätt intill mig
Och hånler mig rakt upp i ansiktet
Bara en sådan här dag svarar jag JA om ni frågar mig om jag är ensam
För just idag är jag det

Jag hatar farväl
Hatar att tårarna rinner
Hatar att det är två månader kvar till jul
Hatar att vi inte kan bo i samma land
Jag hatar farväl

Och endå vet jag att det går över
Imorgon kommer jag fungera igen
Imorgon kan jag röra mig
Imorgon kan jag andas
Imorgon kommer inte tystnaden att eka så himla mycket
Imorgon svarar jag åter nej när ni frågar mig om jag är ensam

Bara
Bara just idag




//Marie

2 kommentarer:

Anonym sa...

Stor kram!!!(L)
Farväl, är jobbiga. Men tänk, att ni ses snart igen..
Hoppas det bara var just i går, o att du inte är ensam idag.

Alva sa...

Kram på dig!