Hyllning till en opel

"Du får opeln om du vill ha den!"
sa han till mig för ett år sedan, och jag skrattade lite överlägset och svarade
"Nej tack, jag gillar inte den och dessutom har jag redan en bra bil"
Jag syftade glatt på min vita, lilla micra.
"Du kan inte få en bättre bil"
försökte han med
Men ja sa "nej, nej, nej, jag gillar den inte, jag får inte i växlarna, den är för stor"

Så förändrades tiderna och när opeln redan var bortlovad till min bror behövde jag plötsligt två bilar. Då kröp jag på mina bara knän och bad att få låna den iallafall över sommaren. Och snälla änglar till släktingar man har så fick jag det.

Och nu sitter jag här framför den, klappar den stilla över motorhuven och fäller dystert en tår. För nu har tiden gått och vi måste skiljas åt för en tid. Bror vill inte ha den längre men finsk medborgare som den är måste den hem till Finland för att ta sig igenom en besiktning, men jag kan inte längre förstå hur jag ska klara mig utan den. "Du kan inte få en bättre bil", hans ord ekar i mitt huvud. Och ibland kan jag medge att jag har fel, och han har rätt, jag kan inte få en bättre bil...

Jag kommer sakna den dag och natt tills vi kan återförenas igen! Och då ska jag göra allt för att omregistrera den så att vi kan få vara tillsammans för alltid!

//Marie

Bakvatten

Kära vänner, läs dessa bloggar:

http://magdasv.blogspot.com/

http://alvensv.blogspot.com/

..så vet ni vad som hände mitt ute i ingenstans en helt vanlig insnöad lördagskväll



Just nu sitter jag själv i bakvattnets tystand när musiken stillnat och lider av ett fruktansvärt godis begär även om de gått tre dagar sedan alkoholen strömmade in... På jobbet har vi fått in kakor som smakar pepparkaksdeg, jag har en olustig känsla av att de är slut innan veckan når sin ände...
Ute har dimman lagt sig tjock, snön förvandlas och droppar ner från tak och bildäck. Och första vintern någonsin är jag glad när slasket kommer och förvandlar vit mark till barmark. Jag är glad när backen ner till verkligheten blir brun igen istället för vit. Jag blir lugn när jag åter ser snön smälta bort. Och jag älskade snön, jag har alltid gillat snö, men bara inte i år, inte nu... Hmm, jag tror alla paradis har sina svarta moln, men i slutändan så är de ändå paradis...

Puss på er...
//Marie

Ett hopplöst fall

Igår kom vi fram till att jag är ett hopplöst fall. Jag är inte infödd landebo, inte uppvuxen på en gård, därmed saknar jag vissa speciella gåvor som man behöver för att klara av att bo på landet utan ett enda problem. Jag är ett hopplöst fall.

Lite som att vara invandrare, man kan liksom aldrig riktigt komma undan det. Hur man än gör, hur man än pratar, hur länge man är bor i det nya landet är och förblir man en invandrare. Inte infödd. Det syns på sättet man tar i en gaffel, hur man uttalar vissa ord, det syns på ögonen. Jag är ett hopplöst fall.

Men jag ger inte upp, och det är det jag tror allting handlar om. Okej, att jag inte är född på landet, jag gör mitt bästa här ute. Okej att mina katter får sova på köksbordet, okej att min bil inte har fyrhjulsdrift, okej att min gräsmatta inte är lika välklippt som grannens, okej att jag inte har lika många utelampor som alla andra här i trakten. Jag är villig att kämpa och även om det alltid kommer synas på mig att jag inte växte upp i en lagård, så anser jag ändå att jag kommit en bit på rätt väg när jag lägger ut mina mus fällor om kvällarna och alldeles själv tar bort de döda mössen på morgonen...

Jag är ett hopplöst fall, ni kommer alltid se på mig att jag inte är född svensk och inte infödd landebo, ni ser det i ögonen, men spelar det någon roll? Jag är stolt ändå :)

Puss på er!

//Marie

Möss och ett lugn

Det finns hopp kvar i världen

Det finns frid

och ett lugn

Det ösregar idag och blåser hur mycket som helst

Jag har kämpar med vatten och ensilage till djuren

Och innomhus har mössen tittat in

De gillar inte heller regnrusk och vinter

De trivs i mina lådor och skåp men det gillar inte jag

Katterna jagar dem men lyckas inte riktigt fånga dem

Ska jag lägga ut fällor?

De är ju oxå liv men de förstör så mycket...

Jag får fundera på saken

Just nu vet jag bara att det finns hopp kvar

För alla

Jag är glad ikväll

Jag har tänt ljus, eldat

Det är varmt inne

Ikväll får alla leva...

//Marie

Fri

Som om jag hade änglavingar

Jag känner mig så fri

Jag sprang ute på vägen idag, med hästarna travandes vid min sida

Och jag kunde sprungit för evigt

Som om jag hade änglavingar

Jag känner mig så fri

Jag har äntligen släppt taget

Nu är jag på väg

mot framtiden

Jag känner mig så fri

Our last summer

Magda kom ut till gården igår kväll, med buller och bång och tiden sprang iväg och hon åkte lika fort igen. Hon lämnade efter sig en fläkt av saknad, av minnen och ett skratt uppe vid taket.
Och hon lämnade efter sig en låt, en låt som fångades upp av min själ och nu vägrar släppa taget...

I can still recall

Our last summer

I still see it all

Walks along the Seine

Laughing in the rain

Our last summer

Memories that remain

Kan det tänkas vara den vackraste låten i hela världen?

//Marie

Vinter

Vintern är här

Välkommen sa jag så glatt när jag såg de första flingorna falla

Välkommen sa jag när vi gjorde snöänglar och byggde årets första snögubbe

Välkommen sa jag

Ända tills jag satte mig i bilen

Och insåg att sommardäck och vinter inte går ihop

Där nere stod hon så fint

Och vilken kondition jag kommer få i vinter va, springa i den backen är inte lätt vill jag säga

Men det finns snälla människor kvar i världen och bilen är i dag försedd med vinterdäck

Och hör och häpna, jag tog mig upp för backen inatt :)

Hästarna är nöjda

De får sitt ensilage och tuggar och tuggar

Och de tog sig faktist en och annan galopp i hagen i nysnön igår

Men de behöver nog också får "vinterdäck" nu, så det inte händer olyckor

Välkommen sa jag till vintern när de första flingorna föll

Och jag tycker fortfarande att vintern är ett vackert fenomen

och snön har lite av magi över sig

Men jag är också medveten om att det kommer att bli en lång och hård kamp här ute i mitt paradis

En kamp jag dock tänker vinna!

//Marie