onsdag 19 november 2008

Ett hopplöst fall

Igår kom vi fram till att jag är ett hopplöst fall. Jag är inte infödd landebo, inte uppvuxen på en gård, därmed saknar jag vissa speciella gåvor som man behöver för att klara av att bo på landet utan ett enda problem. Jag är ett hopplöst fall.

Lite som att vara invandrare, man kan liksom aldrig riktigt komma undan det. Hur man än gör, hur man än pratar, hur länge man är bor i det nya landet är och förblir man en invandrare. Inte infödd. Det syns på sättet man tar i en gaffel, hur man uttalar vissa ord, det syns på ögonen. Jag är ett hopplöst fall.

Men jag ger inte upp, och det är det jag tror allting handlar om. Okej, att jag inte är född på landet, jag gör mitt bästa här ute. Okej att mina katter får sova på köksbordet, okej att min bil inte har fyrhjulsdrift, okej att min gräsmatta inte är lika välklippt som grannens, okej att jag inte har lika många utelampor som alla andra här i trakten. Jag är villig att kämpa och även om det alltid kommer synas på mig att jag inte växte upp i en lagård, så anser jag ändå att jag kommit en bit på rätt väg när jag lägger ut mina mus fällor om kvällarna och alldeles själv tar bort de döda mössen på morgonen...

Jag är ett hopplöst fall, ni kommer alltid se på mig att jag inte är född svensk och inte infödd landebo, ni ser det i ögonen, men spelar det någon roll? Jag är stolt ändå :)

Puss på er!

//Marie

4 kommentarer:

Anonym sa...

Gullunge. Men du är ju inte hopplöst ful i allafall. Tihihihi.
Åh vad glad jag är över ditt brev. Det är nog bland de finaste jag fått i mitt liv.
Varje gång jag läser det blir jag glaaad. KRAM

Alva sa...

Men du måste ju vara det minst hopplösa fallet i den situationen iaf! Kan inte rikigt se mig där själv vintertid. Sen kan du ju faktiskt ha nytta av att du inte är infödd lantis när du kommer till stan. Du blir nog snart som en kamelont som ömar skinn vart du kommer:) /Kram

Anonym sa...

Jag ser bara Marie, ingen bonde, invandrare eller hopplöst fall. Marie, helt enkelt :)

Alva sa...

hehe, just det Benji Marie är hon. egentligen MarieLouise, fast det har man glömt för länge sen:)Men nu undrar jag när du ska dra ditt strå till stacken och beskriva vår fantastiska lördagskväll?;) Kram