fredag 12 december 2008

Hemligheter

Hemligheter som gnager
Hemligheter som äter upp mig
Hemligheter som befriar mig

Hemligheten jag hatar
Hemligheten jag älskar

Livet är en hemlighet


Jag red Telly längs vägen idag och det var snö, snö precis överallt. Vi skritta långsamt fram och njöt av flingorna som föll över oss. Och allting var så tyst, så tyst. Hennes hovslag försvann och den ända jag kunde höra var hennes lugna andetag. Jag kunde inte ens höra när de plötsligt hade kört upp en bil precis bakom oss. Märkte den först när jag såg den i ögonvrån. Alla ljud försvann, in i allt det vita, allt det tjocka vita som täckte hela världen...

Jag försvinner
Bland hemligheter...




//Marie

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag försvinner in i ditt vackra språk. Du skriver med känsla! :)

Alva sa...

Visst får du använda den bilden. När åker du till Finland, hemlighetsmakare?;) Kram