Vardagsstunder!

Små ögonblick av lycka

Häromdagen döpte jag mina höns, tupparna fick heta Albert och Anton, hedemoranhönsen Anna och Ada och blandisarna Agda och Angnes. Jag förklarade ordentligt för Mattias vem som numera är vem men i framtiden är det endast jag som (kanske) kan hålla reda på vem som faktist är vem. Om jag lyckas få Anna eller Ada att ruva så småningom ska deras ungar heta något på B. Fantasifullt? Kanske inte men jag är så glad och stolt över mina små hönor och så lycklig varje dag jag får gå ut och hämta ägg hos dem.

Vardagslycka kan vara mina kvällspromenader med Bamsen. Även de dagarna jag känner mig lite trött och hängig när jag kommer hem är det alltid lika skönt och uppfriskande när jag väl fått på mig alla kläder och reflexer och lampor och koppel och sele och tagit mig ut. Efter 20 steg känns det alltid gött och sedan flyter promenaden på. Inte nog med att den rensar huvudet är det så fint att se glada Bamsens ivriga steg och viftande svans.

Helglycka är få gå promenad med hund OCH sambo. Helglycka är att få äta långsam frukost tillsammans och på kvällen få somna i soffan med hans arm omkring sig. Helglycka är få vara två när veckorna rusar på med bara små glimtar av varandra när två scheman inte alls går ihop.

Det finns så många stunder att glädjas åt i vardagen, men ofta glöms de bort. 

Ibland behöver man plocka fram några stycken och minnas dem...