Att älska djur har ett högt pris
Man tror att man vet
Man tror att man vet ungefär hur det ska kännas
Man har ju faktist stått där förut på väg att förlora en vän
Men man vet aldrig
Enda sen den första gången jag såg henne i en hage för fyra år sedan har jag älskat henne
Jag köpte henne utan att provrida
Hon har varit min vän
Som jag delat mina tårar och mina skratt med
Som jag delat mitt liv med
Hon har följt mig genom så många flyttar här i Sverige
Från den där första gången då hon vände sig om i transporten och bilen bakom tutade och körde om oss och viftade då hon stod och hängde med huvudet utanför
Och när jag flyttade in i Bokulla och körde både henne och Davve i transporten med en hel del kilos övervikt och en bil som knappt orkade dra
Till denna sista promenad tillsammans då vi korsade riksväg 40 under rusningstrafik med lastbilar, bilar och motorcyklar och hon inte tyckte det var det minsta läskigt
Från den där första gången då jag inte visste nästan någonting om att ha häst har hon lärt mig allt jag vet idag
Vi har delat så många motgångar och så många medgångar
Hon har fått lyssna på alla på mina hemligheter
Vi har ridit genom solsken och regn
Så många gånger jag dragit mina fingrar genom hennes man och viskat ”jag älskar dig” i hennes öra
Hon har varit hela min identitet, hästägare, min fina Nordsvensk
Snällare häst än henne får man leta efter
Jag har alltid kallat henne min ängel och det fortsätter hon att vara
Jag hoppas hon vandrar nu sida vid sida med Davve, och äter av trapalandas evigt gröna gräs
Man tror man vet hur det ska kännas
Men man vet aldrig
Vilken oerhörd kraft det finns bakom smärtan som greppar tag om själen
Det är ett högt pris man får betala för att älska djur
Men man gör det
För deras ovillkorliga kärlek man inte kan leva utan
Och den är värd alla tårar när man är tvungen att skiljas åt
Jag älskade henne
Jag kommer alltid att älska henne
Min ängel, för evigt i mitt hjärta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar