fredag 30 januari 2009

Du

Jag trodde jag visste vem du var...

Jag trodde jag visste allting redan
Jag trodde jag visste hur gräset växer mot himlen, hur solen går ner om kvällen, hur regndropparna faller mot marken...
Jag trodde jag visste att Davve inte gillar att kela, att katterna inte lyder mig...

Men plötsligt

...faller regnet mot himlen, gräset växer ner mot avgrunden, solen går upp om kvällarna, katterna stannar upp och lyssnar och Davve lägger sitt huvud i min famn...

Jag trodde jag visste vem du var...

och plötsligt är du inte längre du...


//Marie

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åh vad fint lilla darling:)

Anonym sa...

Å så vackert o sorgligt men träffande...