I min ensamhet idag tittade jag Rasmus på luffen. När jag smög omkring i Kristianstad idag bland alla människor kände jag mig nästan skyldig när jag betalade för den filmen. Men när jag nu kan leva mig tillbaka till barndomen, till en annan tid, är jag glad att jag köpte den.
Jag hade velat vara en luffare på den tiden, trots alla bekymmer de har; den där glädjen, den där enkelheten och ljuset...
"Öppna ögonen i ljuset och se vad ni har, ni blinda människor"
Se dig om, vad ser du?
1 kommentar:
Älskling, Rasmus på luffen är grym. jag skulle också viljat leva då. I alla fall resa tillbaka i tiden, ett litet tag. Få uppleva allt som var så oförstört... Se på Marie som går där på vägen.. :) (P.s kul att du gör mina citat berömda. D.s:)
Skicka en kommentar